Den här studien syftar till ett belysa och problematisera kring antropologins närmande av det militära sammanhanget. 2007 utformade USA:s armé en plattform som skulle koordinera och hantera civil kompetens inom områdena antropologi och statsvetenskap. Ämnen som på olika sätt analyserar den ?mänskliga terrängen?. Konceptet ?Human Terrain System? lanserades där akademiker från samhällsvetenskaperna fick söka sig till den militära kontexten för att hjälpa militära beslutsfattare att förstå kulturen, de socioekonomiska förhållandena och religionens roll mm.Hur förhåller sig antropologer till Human Terrain System? Vilka perspektiv finns på antropologin som en del i en militär kontext? Genom att svara på dessa frågeställningar belyses olika resonemang på den tillämpbara antropologin i en militär kontext utifrån den rådande etiska debatten som återfinns inom disciplinen.Implementerandet av antropologiska kunskaper i en den militära kontexten har föranlett till en debatt inom den antropologiska disciplinen.

Resande har blivit en stor del av vårt samhälle och livsstilen för många unga människor idag. Min studie är ett försök att belysa vad som får oss att söka vår identitet i kulturer långt från våra egna, och hur dessa kulturer uttrycker sig själva. Hösten 2001 gick Sverige med i ett arrangemang som runt tio länder har med Australien, nämligen working/holiday-visumet. Detta och en rad andra aspekter har ökat resandet till denna del av världen. Den antropologiska metoden av fältobservationer och intervjuer med resenärer inbjuder till kunskap om hur denna arena av backpckers ser sig själva och vad som skapar denna kultur från ett inifrån-perspektiv..

Syftet med uppsatsen är att belysa en utvecklingsprocess och ett möjligt förhållningssätt till upplevelsekunskap där samband mellan slumpmässiga händelser, kreativitet, improvisation och meningsskapande har varit särskilt betydelsefulla. Mitt c-arbete består av två separata delar: Dels en film och dels ett skriftligt arbete, där båda arbeten utgår ifrån ett och samma problemområde. Jag har använt mig av en interaktiv metod med inspiration från antropologiska metoder, självetnografi och sociologiska idéer om själva deltagandet och berättandet som verktyg. Jag har utvidgat min förståelsehorisont och utmanat mina värderingar. Jag har ifrågasatt mig själv som berättare och blivande regissör och många av de värderingar vårt samhälle bygger på.

Genom en strukturerad genreanalys, enkätundersökning samt intervju med en DJ aktiv inom kwaito så tacklar denna uppsats uppgiften att klassificera kwaito som genre. Genom analysen så erhålls de strukturella särdrag som kan ses inom genren och detta testas mot enkätundersökningen som behandlar den allmänna uppfattningen om genren. Enkätundersökningen är i sig uppdelad i två segment vars indelning baseras på kulturella skillnader och den här uppsatsen vill belysa de båda antropologiska perspektiven etic och emic i form av en Sydafrikansk- och en icke-Sydafrikansk undersökningsgrupp. Syftet med undersökningen i den här uppsatsen är att öka förståelsen för kwaito som genre och på så vis öka förståelsen för klassificeringen av genrer. Men även huruvida detta återspeglas i enkätundersökningen.

Uppsatsen utgår från ett historiematerialistiskt perspektiv för att studera Tågerup. Tågerup är en stenåldersboplats i Skåne, öster om Landskrona. På platsen har det funnits Kongemose- och Ertebøllekultur. Uppsatsens frågeställningar är: Hur såg arbetsuppdelningen mellan kvinnor och män ut? Hur var familjerna sammansatta?Finns det några skillnader mellan hur historiematerialister tolkar arbetsuppdelningen och de sociala relationerna jämfört med de arkeologer som har arbetat med Tågerup?De historiematerialistiska teorierna utgår dels från Marx och Engels och dels från arkeologer och antropologer som har vidareutvecklat deras teorier.

ABSTRACT  I den här uppsatsen ville jag visa hur kryssningspassagerarnas beteende kan beskrivas med hjälp av karnevaleska teorier i reality-programmet ?Färjans? sista säsong. Syftet var att visa hur det finns andra sätt att analysera serien på än enbart med hjälp av medieteoretiker som är kritiska till genre reality-tv som sådan. Jag har velat visa passagerarnas handlingsutrymme i programmet och beskriva hur deras handlingar ombord på båten kan ses som karnevaleska. Jag utgick från antropologiska teorier om karnevalen och det karnevaleska med hjälp av främst Victor Turner och Roberto DaMatta.

Denna uppsats presenterar en undersökning av fallstudiekaraktär. Fallet är ett matematiklärarkollegium på en gymnasieskola i Sverige, vilket studeras med inriktning på hur lärarna i det lägger upp sin undervisning, och varför de gör som de gör. Utifrån kvalitativa intervjuer behandlar uppsatsen hur tre av matematiklärarna beskriver att de introducerar begreppet derivata och orsakerna till deras lektionsupplägg. Intervjuerna analyseras med hjälp av en antropologisk didaktikteori. I uppsatsen redogörs för hur lärarna tänker sig sina undervisningsupplägg i sin helhet.

Visual Type Instrument - VTI, is a tool containing a typeface and a set of geometric calculations that generates numerical data in spreadsheets. The data is determined from the typefaces visual dimensions and is used to calculate leading, type size, margins and format. The aim is to offer, for all of those working with typography and design, a practical way to manage text, image and format in relationship to visual size. Instead of using point measurements, VTI uses a new device called Edo. An Edo is the same as one twelfth of a millimetre.

Jag ska i denna uppsats redogöra för och diskutera kritik emot George Dickies institutionella konstteori, såsom den framställs i the Art Circle (1984) och framåt, senast i Art and Value (2001). Det vill säga vad som brukar kallas för Dickies senare institutionella konstteori. Jag kommer att begränsa mig till denna senare variant av teorin då det är den enda teori som Dickie fortfarande vill försvara och då den av de allra flesta anses vara den bästa och mest utvecklade versionen av den institutionella teorin. Att jag väljer att diskutera en teori som kan tyckas gammal (om än kanske inte i jämförelse med många andra teorier som fortfarande diskuteras), föråldrad och hårt kritiserad beror för det första på att Dickie (2001) fortfarande håller fast vid den och försöker försvara den. För det andra på att många senare teorier om vad konst är på ett eller annat sätt är inspirerade av eller påverkade av Dickies teori, och det tycks därför som om den fortfarande borde ha vissa styrkor (om än också svagheter).